Jag har haft endel funderingar det närmaste. Jag har alltid varit ganska oromantisk men inte mer än att folk kan leva med det men nu känns det inte alls samma.
Jag hatar när folk kallar mig ord som; snuttan, gumsan, stumpan och liknande. Vet inte varför men jag tycker bara att det är löjligt att kalla folk så. Det är nog därför jag fortfarande är singel, för så fort tjejer använder sånna smeknamn åt mig blir jag bara avtänd och halv äcklad. Jag är väl personen som borde vara ansikte för uttrycket; skynda sakta.
Jag skriver inte puss i sms innan jag känner att det skall skrivas puss. Puss i ett sms är inte bara en lös fras som jag kan skriva till vem som helst. Shit jag är nog väldigt gammaldags!
Aja men så är det i alla fall.
Men denna gången har jag bestämmt mig för att jag skall försöka ändra mig, försöka se allt med andra ögon, försöka förstå det gulliga med kärleksfulla ord och kärlek.
Egentligen borde jag nog leva ensam med tanke på att inte såra tjejer, jag kommer aldrig ge dom blommor eller presenter utom vid speciella tillfällen.
Är det jag som är fel eller gäller det bara att hitta en brud som är lika oromantisk och osympatisk som jag?
som tur var letar jag dock inte efter flickvän, jag trivs bra som jag har det, dyker hon upp får hon helt enkelt ta mig för den jag är och skylla sig själv, för då är det hon som hittade mig och inte tvärtom!
skip to main |
skip to sidebar
