torsdag 15 oktober 2009

Kristna.. oj, oj, oj..

Jag tänkte också passa på att förklara lite om varför jag tycker så illa om kristna. Eftersom att jag inte har hela natten på mig och att det blir ganska tråkig läsning för er alla så tänkte jag dock hålla det ganska så kort och smärtfritt.

Bara för att jag själv inte tror betyder inte det att jag inte är intresserad, jag har faktiskt läst hela Bibeln i rent intresse.
Men ju mer jag läser om kristendomen desto mer förbryllad blir jag..

Kristna nekar inga andra att ha andra religioner men enligt dom är det inte den "rätta" vägen, man kan endast nå den rätta vägen genom Jesus enligt dom.
Dom anser till exempel att hinduismen inte är fel men att det är guds sätt att visa sig för dom men inte då att det finns alla dessa miljoner gudar utan att det är "deras" gud som visar sig i dom.
Sen vet jag inte mycket om det med om det kan finnas flera gudar men det som stör mig är att den kristna tron som bara tror på en gud inte säger att det dom tror är fel men att det egentligen är den guden dom tror på "den sanna gud" som visar sig i dom. Snacka om att ta åt sig hela äran.

Jesus för mig är bara ett påhitt, jag står fast vid min teori om att han var en trollkarl. Tänk er själva vi snackar för mer än 2000 år sen. Ja jag vet att allt det där med Joe Labero inte är sant men han är bra på att förnimma om att det är sant, varför kunde inte Jesus göra så? Vatten till vin lär inte vara så svårt om man bara får träna lite först.

Men det som kanske får mig att ta störst avstånd från allt som har med kyrkan att göra är nog det där med dop.
Man ansåg förr att odöpta barn kom till helvetet, ett barn! Att odöpta barn var "orena." Man döpte barn för att ta bort deras synder. Vad kan ett spädbarn ha gjort för synd? Spytt upp vällingen? Skrikt på natten?

Sen stör det mig som fan när det kommer kristna och skall övertala folk som inte tror att börja tro. Det kan vara det jobbigaste som finns tror jag. Det finns inga bevis på att någon utav alla dessa människorna som det skrivs om i Bibeln funnits, det går inte att bevisa religion, det är en känsla.
Big bang är ingen känsla det är vetenskap. Alla arters utveckling är inget hokus pokus som skapades på några få dagar det kallas evolution.
Plus att hur coolt är det att ha blivit skapad av ett ting?
Är det inte mycket mer fascinerande om människan utvecklats till det vi är från grunden, att vi kommit dit vi kommit genom oss själva och våra avkommor?
Vi är högst upp på näringskedjan, vi är det farligaste och mäktigaste som finns och inte fan skall jag låta något som ingen ens träffat/sett ta åt sig äran för det. Vi har tagit oss hit på grund utav jävligt bra gener och överlevnadsinstinkter, so what om vi tappat det mesta i dagens samhälle för vi har ändå tagit oss hit, vi tog oss upp till toppen!

Alla får tro vad dom vill men det är ingen gud som skapat mig inte, det gjorde mina föräldrar och deras skapade dom och deras skapade dom och deras skapade dom och deras skapade dom och deras skapade dom och deras skapade dom och deras skapade dom och deras skapade dom och deras skapade dom och deras skapade dom och deras skapade dom och deras skapade dom och deras skapade dom..