Vad spelar det för roll..

Deppdag idag dom saknar man alltid. När man sitter hemma i kläderna man sovit i, har rufsigt hår och snusar läppen av sig, det är passion det!

Många vet nog inte om det, dels för att jag inte tror att jag sagt det till någon men jag är lite av en filosof och tänker otroligt mycket, för mycket..
Jag tänker framåt, hur allt kommer att vara om några år, hur mitt liv kommer att se ut, hur folk i min närhets liv kommer att se ut, om jag kommer att vara den jag är nu, om jag kommer att kunna vara den personen jag vill vara, om jag kommer att göra något stort, om jag kommer att spela någon roll.
Jag tänker i nuet, om jag är den människan jag vill vara, om folk tycker om mig, om mina vänner är lyckliga, om jag är säker på den jag är som person, om det finns något mer för mig.
Men jag tänker aldrig bakåt, jag vinner inget på det för what is done is done and you will never get it back.
Jag skriver mycket, inte bara denna löjliga bloggen utan det som är bara för mig själv, när det inte är censurerat utan namnen på dom jag hatar står med och där allt är lite mindre cheerful.
Jag skriver om allt jag skriver när jag är glad, ledsen, arg, kär - vilket var ett tag sen - och för mig spelar det roll, frågan är bara om jag någonsin kommer att vara man nog att lämna in det jag skrivit till någon som kan göra något av det.

Jag har en gång fått höra svart på vitt att jag är värdefull för jag var ett önskat barn och om jag inte hade varit värdefull så hade mina föräldrar aldrig kämpat så hårt för att jag skulle bli den jag var idag, dom hade aldrig klarat av det om jag inte var värdefull för dom.
Men det är inte det som är svaret på min önskan, värdefull är många men jag vill bara spela någon roll. Det hade spelat roll om dom hade fått den näst snabbaste spermien istället för mig för då hade det varit just den personen det blivit som hade varit värdefull och inte jag. Jag vill vara one of a kind, the one and only, just her.

Det finns många saker som jag är dålig på, så många att det inte finns tillräckligt med ord för att beskriva dom och under mina deppdagar hittar jag bara mer och mer fel i mig själv.

"Vi är bara människor vi kan inte kräva att vi ska kunna utföra under, hur mycket vi än vill."
Det är ett citat som levt med mig ett tag nu.

Jag är bara trött på att bara vara en människa, jag vill så mycket mer, jag vill spela roll.
Visst jag har personer som älskar mig och jag älskar dom men jag vill göra något stort, jag vill få folk att minnas mig, minnas mig som något bra. Minnas mig och tänka 'det där är något som bara hon kan, tänk att hon är en av oss.'
Det finns ca 6.823.057.063 människor på jorden just nu men bara kanske 400 max 500 vet ens om min existens. Jag vill veta om det finns mer om man kan göra något mer än att bara vara sig själv för att spela någon roll. Min mamma är enligt mig den bästa mamman i hela världen men hur många miljarder ungar säger inte så om sin egen mamma. Min mamma har inget annat som dom andras mammor inte har och hon har antagligen inget mer heller och för många räcker det men inte för mig. Hon har något som dom inte har och jag vet inte vad, det gör mig galen.

Jag vill göra något stort, något som får andra att tycka om det jag har skapat, något som får andra att se upp till mig. Jag vill spela roll för folk. Jag vill bli ihågkommen som någon, jag vill inte bara dö och sen aldrig finnas mer.
Men samtidigt vad spelar det för roll för livet är bara ett spel, det handlar bara om att spela det rätt medan man är med för när man väl försvunnit så kommer det in någon annan i leken och då får dom chansen att spela istället för mig..