Synpunkter från ett freak..

Detta avsnittet kallar jag 'synpunkter från ett freak' kanske lite för att jag anser mig vara ett freak men det är inget någon annan får kalla mig för ni är inte med när jag gör eller tänker på mina knäppaste grejer, likasom att jag inte kallar er tjocka när ni känner er tjocka, eller säger att ni alltid är så tjocka.. Så här kommer litet smakprov om hur jag ibland kan tänka eller agera men bara småsaker för vi vill ju inte låta mysteriet med mig komma ut till allmänheten, eller hur?

Det är ganska lustigt att när man påstår sig ha röntkensyn så skrattar folk bara åt en men sen när man drar blicken över deras kropp och småler lite så blir dom helt plötsligt jätteobekväma. Man har inte röntkensyn och det vet dom om men sen när man väl granskar dom så kommer dom på allt det där med Superman och alla andra hjältarna som egentligen vara vanliga människor. Då blir dom obekväma och ångrar sig att man inte rakat sig.
Ett tips då, som jag har haft jätteroligt åt, är att säga att du har röntkensyn och sen granska personen från topp till tå och sen le lite mystiskt. Det funkar varje gång och folk fortsätter att roa mig med sitt blåsta sätt.

Det bästa med min familj är att jag alltid blir i något slags centrum, alla vill hänga med den konstiga syrran för att folk skall märka dom. Som när vi var på Freeport häromdan, mamma, syrran, brorsan och jag, jag var trött efter en hård lördag ute med Bobbis och när dom spelade någon klassisk "ute och dansa musik" börjar jag "smiska horan" så att säga. Brorsan började skratta och syrran kom dit och såg på. Folk omkring kollade också men med lite mindre entusiasm.
Eller när vi är någonstans med pappa så skall han prata om vilka filmer han köpt bara för att han vet att jag gillar film, okej underdrift. Jag älskar film!
Mamma skall alltid komma ner på mitt rum och fråga om vad någon skådespelare som varit med i någon film hette.
Så är det bara dom behöver mig.

På tal om Freeport så var det ganska kul när vi var där. Syrran hittade ett par, vad hon kallade, pyjamastrosor. Fast jag vet nog att hon skall ha dom till en bortamatch.
I alla fall brorsan invände och sa att hon inte fick ha dom för att dom var för små medan jag satt och gnällde om att hon också måste få knulla. Mitt i allt stod mamma och ignorerade oss.
Brorsan tar sin stolta plats som överbeskyddande storebror och det tar han på största allvar nu, eftersom att han misslyckades ganska radikalt med mig, men jag tar mer platsen som den kåta morbrorn som gärna ser framför sig sin söta systerdotter i just dessa trosor.

Att vara på ett större ställe med mycket folk är det roligaste jag vet, folk glor! Framförallt kvinnor och män i 40 års åldern. Det är så roligt att möta deras blick, se lite arg ut och bara vänta tills att dom generat ser på något annat. Eller säga någon spydig kommentar så som 'du var inte så jävla snygg du heller' och lägga betoningen i svordomen. Eller gå fram och fråga 'vad ska tant ha för en natt?'. Deras miner, PRICELESS!

Om jag hade varit en actionfigur, en supenhjälte skulle jag heta Silverman och jag skulle vara den coolaste och tuffaste av dom alla, jag skulle kunna ändra mina krafter efter vad jag själv behövde. Jag skulle vara superhjältarnas Usain Bolt.

Min stil är alltid att jag är inte offret jag är boven. Jag har gjort mycket dumt och jag lovar att jag kommer göra mycket mer i framtiden, varje dag gör jag något nytt. Det som är med mig är att jag bryr mig inte om jag gör något som andra tycker är opassande för vad vinner inte alla mest på om inte någon som sticker ut, dom har någon att kolla på och tissla och tassla om och jag får den uppmärksamheten jag kräver.